De första människorna var australier. Det tror att australiskt arkeologlag som funnit urgamla stenristningar i Norra Australien.
Fynden kan 140 000 år ÄLDRE än de hittills äldsta grottmålningarna i Chauvet området i Frankrike.
Platsen heter Jinmium och ligger nära gränsen till Kimberley regionen i Väst Australien.Utifrån fossil har forskarna funnit att de första moderna människorna kom till Australien för cirka 50 000 år sedan. Vi måste emellertid mycket längre tillbaka i historien för att finna de första människorna som vågade sig ut på långa resor. För ca 1,9miljoner år sedan uppstod Homo erectus, "den upprätta människan", i Afrika. Homo erectus var inte den första människoart som gick upprätt, men denna tidiga föregångare till den moderna människan tog konsekvensen av sin förmåga att vandra över långa avstånd och lämnade den afrikanska kontinenten. Man har hittat fossil i Georgien, Kina och på Java. Att alla nu levande människor härstammar från denna tidiga globetrotter är det ingen som på allvar betvilar idag. Där slutar emellertid enigheten.
Striden står om huruvida den moderna människans speciella kännetecken har uppstått under speciella villkor i en viss population, så att alla nu levande människor har ett gemensamt ursprung. Eller om våra nuvarande särdrag beror på en evolution, som skett parallellt överallt i världen. Den första modellen kallas "out of Africa" och stödas av de allra flesta antropologer. Enligt denna teori har det från en liten afrikansk grundstam uppstått åtskilliga nya människolinjer, som sedan spred sig över jorden i tidsförskjutna vågor och som var för sig trängde undan sina föregångare. Efter Homo erectus följde arkaiska människotyper, och till sist anatomiskt moderna människan, Homo sapiens.
I Afrika kan vi med hjälp av fossilfynd spåra vår art 130000 år bakåt. Molekylärbiologerna pekar emellertid på undersökningar av den mänskliga arvsmassan och anser att Homo sapiens uppstått ännu tidigare.
I varje fall spred sig Homo sapiens från Afrika ut i världen. Denna modell anser anhängarna av den s,k multiregionalteorin vara ett fantasifoster. För dem har det bara funnits en utvandring från Afrika, nämligen den när Homo erectus lämnade kontinenten för 1,9 miljoner år sedan.Dess efterföljare utvecklades vidare genom ett naturligt urval dikterat av villkoren på de platser där de slog sig ned. På det sättet säger multiregionalanhängarna, uppstod människan som vi känner till idag, till sist överallt i världen, eftersom de olika grupperna på vägen hade bytt gener med varandra De speciella drag som nu kännetecknar de nu levande raserna har uppstått genom lokala anpassningar till grundformen Homo erectus, som ursprungligen kom från Afrika.Anhängarna av multiregionalteorin har länge varit på defensiven. Fynden i Australien har emellertid blåst nytt liv i debatten. Sedan 1987 har en grupp arkeologer och antropologer under ledning av dr Richard Fullagar gjort undersökningar på Kimberleyplatån i nordvästra australien. Här hittade forskarna en samling klippor, av de infödda kallade jinmium, som av allt att döma varit tillhåll för de tidigaste förfäderna till de nu levande aboriginerna, den australiska urbefolkningen.
Forskarna var framför allt intresserade av en isolerad, uthängande klippa, som var nästan helt täckt med ovala och runda inristningar. De skålformade fördjupningarna i klippan, så kallade cupuale, har gjorts av människor. Storleken på fördjupningarna varierar från en till fem centimeter i diameter, och de är mellan 0,5 och elva millimeter djupa. Även om man natar att sandstenen vid tidpunkten var mjukare och därmed lättare att bearbeta, måste det ha tagit flera år att skrapa ut de platta fördjupningarna. Så lång tid skulle man bara lägga ned, om teckenen på klippan hade en väldigt speciell betydelse.
Trota den till synes ojämna fördelningen av tecknen anser forskarna att de av mönstret av fördjupningarna kan reda ut linjer eller riktningar med en gemensam mittpunkt. De tycks peka mot tydliga klippformer, som kanske hade speciell betydelse. Under alla omständigheter vittnar klipptecknen om en högt utvecklad kultur i Australien vid en tidpunkt, när det i Europa och Mellanöstern bara finns sparsamma tecken på en primitiv redskapstillverkning.
Dateringen av tecknen är ännu inte avslutad, men i sedimentet vid klippformationens fot hittade forskarna brottstycken från uthuggning av de skålformade tecknen, som dateras till nästan 75 000 år sedan. Man har funnitcupualtecknen ingraverade i klippor över ett stort område i Nordaustralien. Denna del av den australiska kontinenten ligger närmast det asiatiska fastlandet. För ca 100 000- 130 000 år sean låg havsytan som följd av isbildning några hundra meter lägre än idag. Australien hängde därmed ihop med nuvarande Nya Guiena. Mot bakgrund av de många cupual fynden tror de australiska forskarna att det en gång levde en samlad population av människor på en yta som täcker norra Australien, nuvarande Arafurasjön och delar av Nya Guinea.
Härifrån anses de första australierna härstamma. Deras invandring till Australien skedde förmodligen långt innan de äldsta fynden av cupuale höggs ut. Under sina utgrävningar vid jinmiumklippformationens fot fann forskarna nämligen 1,4 meter ned spår av ockra, som bara kan ha hamnat där genom människors försörg. De analyserade ockraproven visade sig vara 116000 år gamla. Ockra var viktigt för de inföddas förfäder, eftersom de målade sina kroppar med detta färgämne i samband men andliga ceremonier. Dessutom har man hittat fragment av bearbetad sten. som förmodligen använts son redskap, i sediment lager som är mellan 116000 - 176000 år gamla. De australiska forskarna drar slutsatsen att människor redan för 100000 till 130000 sedan gick i land på de nordaustraliska kusterna. Därmed har vi kommit nästan tillbaka till den gräns som hittills betraktats som tidpunkten för den moderna människans uppkomst i det fjärran Afrika- och tre, fyra gånger så långt tillbaka som den tidpunkt, när man av fossila fynd har kunnat dokumentera människor i Australien. De äldtsa benfynden är ca 30000 år gamla. Vilka dessa första australier än var, så var de iallafall ett högt utvecklade intelligenta människor, som kunde kommunicera med varandra. Språk är nämligen en absolut förutsättning för att kunna genomföra planerade handlingar. Och det behövdes på den långa färden till Australien.
Australien var också under de skiftande istiderna för 130000 år sedan isolerat från Asien. På grund av det lägre vattenståndet låg emellertid de mindre öarna utanför kontinenten inte så långt bort. Sannolikt nådde främlingar det australiska fastlandet i samarbetande grupper. Kanske utnyttjade de havsströmmarna till att komma från ö till ö. När de begav sig till sjöss kunde de i och för sig förmodligen se det land de ville nå, men det krävdes kunskap om tidvatten och havsströmmar samt förmågan att bygga båtar för att komma dit. Mycket senare, för omkring 35000 år sedan gick neandertalarna under i Europa. Efter att den moderna människan dök upp hade de trängts undan till södra Spanien. Afrika låg bara några sjömil bort, men de kunde inte ta sig över. Australien hade däremot 100000 år tidigare koloniserats av mänsklighetens första sjömän.
Motståndarna till multiregionalteorin ifrågasätter de australiska forskarnas tidsbestämmelse av fynden. Den använda metoden, termoluminescenstekniken, är relativt ny. Den utnyttjar det faktum att elektroner i kvarts- och fältspatkristaller sänder ut ljus, när deras energitillstånd ändras under påverkan av värme. Ju mer ljus som sänds ut, desto äldre är proven. Metoden kan emellertid ge helt felaktiga resultat om undersökningen inte görs noggrant. De australiska forskarna håller emellertid fast vid att undersökningarna gjorts med största omsorg. Dessutom kan mätosäkerheten lika väl leda till en yngre som en äldre ålder på fynden. Summa summarum kan det iallafall det ivarje fall anses vara dokumenterat att de första människorna kom till Australien mycket tidigare än man hittills antagit, anser de. Under alla omständigheter öppnar de australiska fynden för nya spekulationer om människans utbredning. Var det kanske Homo sapiensmänniskor från Afrika som befolkade jorden? Eller härstammar åtminstone en del människogrupper av en äldre gren av människans stamträd. Ytterligare undersökningar i Australien kan kanske föra oss lite närmare svaret.
Källa:Illustrerad vetenskap nr3/98
•
•
•
• • • • •
•
•